skådespelare


skådespelare


substantiv

  1. en person som handlingar i scenspel, filmer, tv-sändningar m.m.
  2. en person som gör något; deltagare.

substantiv Klassisk mytologi.

  1. en bror till kung Augeas, som ibland antas vara far, av Molione, till Eurytus och Cteatus.

substantiv

  1. en person som spelar i en pjäs, film, sändning osv
  2. informell en person som tar på sig ett falskt sätt för att lura andra (ofta i frasen dålig skådespelare)
n.

sent 14c., “en övervakare, förmyndare, förvaltare,” från latinsk skådespelare “en agent eller doer”, även “teatralisk spelare,” från particip stam av agere (se spela teater (n.)). Mitten av 15c. som “en görare, skapare”, också “en målsägande”. Betydelsen av “en som uppträder i pjäser” är 1580-talet, ursprungligen tillämpad på både män och kvinnor.